Minnet kan bli sämre med åren, men demens är inte ett naturligt åldrande. Demens beror på skador i hjärnan, och skadorna kan orsakas av närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Risken ökar betydligt med åldern, och var femte person över 80 år har en demenssjukdom.
Sämre minne hör till åldrandet, demens gör det inte
När vi blir äldre kan minnet och förmågan att tänka påverkas, utan att det beror på en demenssjukdom. Symtom som liknar demens kan också bero på andra sjukdomar.
Länge sågs senilitet, som det ofta kallades förr, som en oundviklig följd av att bli gammal. Demenssjukdom är betydligt vanligare i hög ålder, men den drabbar långtifrån alla.
Vanliga tidiga tecken är att ha svårt att komma ihåg sådant som hände nyss, att glömma namn, upprepa sig och tappa bort saker. Ofta är det de närstående som reagerar. De tycker att personen har förändrats och inte är som hon brukar.
De fyra vanligaste demenssjukdomarna står för de flesta fallen
De fyra vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterad demens, Lewybodydemens och frontallobsdemens. En del har två samtidigt, till exempel både blodkärlsrelaterad demens och Alzheimers sjukdom, och ibland går det inte att säga vilken sjukdom en person har.
Alzheimers sjukdom är den klart vanligaste och står för 60 till 70 procent av alla fall i Sverige. Hjärnceller förtvinar och dör gradvis, och symtomen kommer ofta smygande. Det finns läkemedel som lindrar symtomen men inget som botar sjukdomen.
Även alkoholmissbruk, brist på vitamin B12 och flera andra tillstånd kan i en del fall leda till demens. Vissa av de här så kallade sekundära sjukdomarna går att behandla.
Var femte person över 80 år har en demenssjukdom
De flesta som får en demenssjukdom är äldre än 65 år. Det händer att yngre personer insjuknar, men det är ovanligt. Efter 65 ökar risken betydligt.
Allt fler når de åldrarna. I SCB:s livslängdstabell för 2025 lever drygt hälften av männen fortfarande på sin 85-årsdag och hälften av kvinnorna på sin 88-årsdag, räknat från födseln. Av dem som just fyllt 65 når 32 procent av männen och 43 procent av kvinnorna sin 90-årsdag, om dödligheten håller sig på 2025 års nivå.
I Sverige finns uppemot 150 000 personer med en demenssjukdom, och år 2050 kan de vara 230 000 till 270 000. Ökningen följer av att befolkningen blir äldre. Det är fortfarande oklart om andelen sjuka i varje åldersgrupp sjunker, står still eller ökar, och svenska studier pekar åt olika håll.
Omkring 40 procent av fallen kan kopplas till riskfaktorer som går att påverka
Den största riskfaktorn är hög ålder, och den går inte att ändra. Men cirka 40 procent av alla fall av demens kan vara kopplade till livsstilsfaktorer som går att påverka.
Lancetkommissionen, en internationell expertgrupp, räknar i en egen genomgång från 2024 med 14 riskfaktorer:
- kortare utbildning
- hörselnedsättning
- högt blodtryck
- rökning
- fetma
- depression
- fysisk inaktivitet
- diabetes
- hög alkoholkonsumtion
- traumatisk hjärnskada
- luftföroreningar
- social isolering
- obehandlad synnedsättning
- högt LDL-kolesterol.
Högt blodtryck och höga halter av blodfetter ökar risken för Alzheimers sjukdom, och båda går att påverka med mat, rörelse, rökstopp och måttligt med alkohol.
Den som hör dåligt får anstränga sig mer för att följa ett samtal och drar sig lättare undan från andra, vilket är en del av förklaringen till att hörselnedsättning hänger ihop med kognitiv nedgång. Hörselnedsättning som kommer med åldern smyger sig ofta på, och de första tecknen är lätta att missa.
Den så kallade Finger-modellen bygger på en finsk studie där 1 260 personer mellan 60 och 77 år med förhöjd risk för demens lottades till ett tvåårigt program eller till vanliga hälsoråd. I programgruppen förbättrades tänkandet mer än i kontrollgruppen. Modellen samlar fem levnadsvanor: hälsosam mat, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och koll på blodtrycket och andra värden för hjärta och kärl.
Vart du vänder dig när en närstående glömmer
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på demens. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.
Om läkaren misstänker en demenssjukdom görs en demensutredning, oftast på vårdcentralen. Det är bra att ha med en närstående. Utredningen kan visa att besvären har en annan orsak, och då får man veta vilken behandling som behövs.
Senast faktagranskad: 9 november 2026