Hörseln är mer än förmågan att uppfatta ljud — den är nyckeln till kommunikation, social delaktighet och mental stimulans. Forskningen visar allt tydligare samband mellan hörselnedsättning och kognitiv nedgång, inklusive ökad demensrisk. Här förklarar vi vad vi vet och vad du kan göra.
- Obehandlad hörselnedsättning ökar risken för kognitiv nedgång och demens
- Hörapparater kan bromsa försämringen — men används av för få
- Social isolering är en nyckelförklaring till kopplingen
Sambandet hörsel–kognition
Lancet-kommissionen för demens identifierade 2020 hörselnedsättning som den största modifierbara riskfaktorn för demens i medelåldern. Enligt deras beräkningar kan åtgärdad hörselnedsättning potentiellt förhindra upp till 8 procent av alla demensfall globalt.
Tre huvudsakliga mekanismer diskuteras:
1. Kognitiv belastning
När hörseln försämras måste hjärnan arbeta hårdare för att tolka tal. Denna ökade kognitiva belastning tar resurser från andra funktioner som minne och uppmärksamhet. Över tid kan detta bidra till snabbare kognitiv nedgång.
2. Social isolering
Svårigheter att följa samtal leder ofta till att man drar sig undan sociala situationer. Social isolering är i sig en riskfaktor för demens — hjärnan behöver mental stimulans för att hålla sig frisk.
3. Gemensam neurodegeneration
Hörselnedsättning och kognitiv nedgång kan dela underliggande orsaker, som vaskulära förändringar eller inflammation i nervsystemet.
Forskningsläget 2026
En Lancet-studie följde över 400 000 personer och fann att hörselnedsättning var associerat med 90 procent ökad demensrisk. Hos dem som använde hörapparater var riskökningen signifikant lägre.
ACHIEVE-studien, den första randomiserade kontrollerade studien på området, publicerade preliminära resultat 2023 som visade att hörselintervention (hörapparater + audiologisk uppföljning) kan sakta ner kognitiv nedgång hos äldre med ökad risk.
Varningstecken för hörselnedsättning
- Svårt att följa samtal i bullriga miljöer
- Behöver be folk upprepa sig ofta
- Höjer TV-volymen mer än andra
- Tinnitus (pip eller sus i öronen)
- Undviker sociala situationer på grund av hörseln
Om du känner igen dessa tecken, boka en tid för hörselutredning hos en audiolog.
Vad kan du göra?
Testa hörseln regelbundet
Från 50-årsåldern bör hörseln testas var tredje till femte år, även utan symtom. Hörselnedsättning utvecklas ofta gradvis och obemärkt.
Använd hörapparat om den rekommenderas
Trots dokumenterade fördelar använder bara en av tre personer med hörselnedsättning hörapparat. Vanliga hinder:
- Stigma — hörapparater förknippas med ålderdom
- Kostnad — subventionen varierar mellan regioner
- Orealistiska förväntningar — inlärning krävs
Moderna hörapparater är diskreta, uppkopplade och effektiva. De första veckorna kräver tålamod — hjärnan behöver tid att anpassa sig.
Skydda hörseln
- Använd hörselskydd vid höga ljudnivåer (konserter, verktyg)
- Håll volymen nere i hörlurar
- Undvik långvarig exponering för buller
Vanliga frågor
Kan hörapparater förhindra demens?
Forskningsläget tyder på att hörapparater kan minska risken, men inte helt eliminera den. De är en viktig del av en bredare strategi för hjärnhälsa.
Jag hör bra för min ålder — behöver jag oroa mig?
Lindrig hörselnedsättning upptäcks sällan utan test. Ett screeningtest ger svar och tar bara några minuter.
Min partner säger att jag hör dåligt — har hen rätt?
Troligen. Närstående upptäcker ofta hörselnedsättning före personen själv, eftersom man kompenserar omedvetet.
Är online-hörseltester pålitliga?
De kan ge en indikation, men ersätter inte ett riktigt audiogram hos audiolog. Bra som första steg om du är osäker.
Om författaren
Christian Bolstad, redaktör på Livskvalitet.se. Senast uppdaterad: februari 2026.